Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 66 procent som uppgav att de uppnår minst 150 minuters pulshöjande aktivitet under en vanlig vecka, vilket här benämns tillräcklig fysisk aktivitet. Andelen med tillräcklig fysisk aktivitet var något lägre bland kvinnor än bland män. Bland personer med högst gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå var det mindre vanligt att uppnå tillräcklig fysisk aktivitet jämfört med bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda i Europa utanför Norden eller utanför Europa var det mindre vanligt att uppnå tillräcklig fysisk aktivitet jämfört med bland personer födda i Sverige. Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade mellan länen med som högst 70 procent och som lägst 59 procent år 2017/20 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga högt blodtryck, övervikt och fetma samt motverka uppkomsten av en mängd sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke, diabetes typ 2 och vissa cancerformer (1, 2). Fysisk aktivitet har även betydelse för att främja psykisk hälsa och välbefinnande samt motverka demens (1, 2). För att främja hälsa, förebygga sjukdom och stärka den fysiska kapaciteten rekommenderas minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka (3). Aktiviteterna bör ge en ökning av puls och andning och spridas ut över flera av veckans dagar. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad fem dagar i veckan. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå än måttlig, eller tid utöver 150 minuter per vecka, kan ge ytterligare hälsovinster (3).

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön samt socioekonomiska resurser. En omgivning som stimulerar till fysisk aktivitet och rörelse bidrar till bättre folkhälsa och även till de globala hållbarhetsmålen, framförallt mål 3, 5, 10, 11 och 13 (1).

Indikatorn Fysisk aktivitet följs genom frågor i nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Frågorna justerades 2016, varför endast de tre senaste mätpunkterna ingår i analysen här. Resultat från tidigare år visar att en hög andel vuxna motionerar regelbundet, men också att den vardagliga fysiska aktiviteten är låg och har varit oförändrad under det senaste decenniet (4).

Kön

År 2020 uppgav 66 procent av befolkningen 16–84 år tillräcklig fysisk aktivitet (figur 1). Andelen bland män var 66 procent och bland kvinnor 65 procent. En statistiskt säkerställd högre andel bland män jämfört med kvinnor framkom när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen personer 25–84 år som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 2020 var 72 procent i åldersgruppen 16–29 år, 70 procent i åldersgruppen 30–44 år, 66 procent i åldersgruppen 45–64 år och 56 procent i åldersgruppen 65–84 år (figur 2). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet i gruppen 65–84 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, samt bland män i gruppen 45–64 år jämfört referensgruppen män 30–44 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det framkom också en statistiskt säkerställd högre andel med tillräcklig fysisk aktivitet bland kvinnor i åldersgruppen 16–29 år jämfört med kvinnor i referensgruppen 30–44 år när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till största delen av den skeva fördelningen av utbildningsnivå i gruppen 16–29 år jämfört med 30–44 år.

Figur 2. Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2016–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen i befolkningen 25–84 år som 2020 uppgav tillräcklig fysisk aktivitet var 74 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 61 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 49 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet i gruppen med förgymnasial respektive med gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Andelen som 2020 uppgav tillräcklig fysisk aktivitet var 70 procent bland personer födda i Sverige, 61 procent bland personer födda i övriga Norden, 57 procent bland personer födda i övriga Europa och 45 procent bland personer födda i övriga världen (figur 4). Den lägre andelen i gruppen födda i övriga Europa respektive födda utanför Europa än i referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. I gruppen födda i övriga Norden sågs en statistiskt signifikant skillnad mot referensgruppen som endast kvarstod bland män när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Att det inte kvarstod någon skillnad bland kvinnor när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kan till stor del förklaras av olika fördelning av både ålder och utbildningsnivå bland kvinnor födda i övriga Norden jämfört med kvinnor födda i Sverige.

Figur 4. Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Län

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade mellan länen med som högst 70 procent och som lägst 59 procent år 2017/2020 (flerårsmedelvärde). Bland länen med högst andel fanns Västerbottens och Uppsala län och bland länen med lägst andel fanns Gävleborgs län (figur 5).

Figur 5. Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2017/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om fysisk aktivitet kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2016–2020. Enkäten skickas ut vartannat år till slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. År 2020 skickades enkäten till 40 000 personer och svarsfrekvensen var 42 procent. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn fysisk aktivitet visar andelen invånare i åldern 16–84 år som anger minst 150 så kallade aktivitetsminuter under en vanlig vecka. Indikatorn härrör från två frågor där den första frågan handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att man blir andfådd och svettas och den andra frågan handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får en att andas något kraftigare än normalt, t.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning. De två frågorna har 6 respektive 7 svarsalternativ med stigande antal minutintervall. Medelvärdet för varje intervall i respektive svarsalternativ på de två frågorna vägs samman till ett gemensamt mått på aktivitetsminuter per vecka (5). Tiden i den mer intensiva aktiviteten (motions- och träningsaktiviteter) räknas dubbelt jämfört tiden i måttlig fysisk aktivitet.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas från 25 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i fysisk aktivitet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–84 år.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO‎). Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Genève: World Health Organization; 2018. [Citerad 2021-03-16]. Hämtad från: https://www.who.int/ncds/prevention/physical-activity/global-action-plan-2018-2030/en/
  2. World Health Organization (WHO‎). WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Genève: World Health Organization; 2020. [Citerad 2021-02-22]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/336656
  3. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. [Citerad 2021-06-08]. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/
  4. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata. Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden: Levnadsvanor. Fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020. [Citerad 2021-03-18]. Hämtad från: http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/A_Folkhalsodata/A_Folkhalsodata__6_Levnadsvanor__bFysisk/
  5. Olsson SJG, Ekblom O, Andersson E, Börjesson M, Kallings LV. Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: across-sectional study. Scand J Public Health. 2016;44(1):70-6. doi:10.1177/1403494815602830.