Sammanfattning

År 2018 var andelen barn med låg ekonomisk standard 19 procent. Andelen som levde med låg ekonomisk standard var högre bland barn vars föräldrar hade förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå. Bland barn födda utanför Europa var det tre gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard än bland barn födda i Sverige, och bland barn födda i övriga Norden eller övriga Europa var det dubbelt så vanligt. Under perioden 2011–2018 ökade andelen som levde med låg ekonomisk standard bland yngre barn, bland barn vars föräldrar hade förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå samt bland barn födda i Sverige eller utanför Europa. Samtidigt minskade andelen bland äldre barn samt bland barn födda i övriga Norden eller övriga Europa. Andelen barn med låg ekonomisk standard varierade mellan länen med som lägst 14 procent och som högst 25 procent år 2018.

Introduktion

Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst med hänsyn taget till vilka som bor i hushållet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Det är ett mått som anger vilka i samhället som löper risk för fattigdom jämfört med andra. Medan medianvärdet för ekonomisk standard i befolkningen har ökat mellan 1991 och 2018 har även andelen personer med låg ekonomisk standard (även kallat ekonomisk utsatthet) ökat (1–2). Även andelen barn i hushåll med låg ekonomisk standard har ökat under samma period (1).

Att växa upp i fattigdom kan påverka ett barns liv negativt på flera sätt. Låg ekonomisk status och ekonomiska problem kan påverka bland annat fysisk och psykisk hälsa (3–5), hälsobeteenden och skolresultat (4, 5), sociala relationer och graden av trångboddhet (4). Den absoluta fattigdomen, som exempelvis kan mätas genom andelen med inkomster som inte räcker till att betala nödvändiga levnadsomkostnader (SCB benämner detta mått Låg inkomststandard), har minskat (2). Samtidigt har grupper med låga inkomster haft en sämre inkomstutveckling, vilken medför att den relativa fattigdomen, som kan mätas med indikatorn Låg ekonomisk standard, har ökat (2). Barn till ensamstående kvinnor, och utrikes födda barn, löper särskilt stor risk att växa upp i ekonomisk utsatthet (5). Se även de relaterade indikatorerna Låg ekonomisk standard, vuxna samt Ekonomisk standard.

Ålder

Totalt levde 19 procent av barnen i Sverige med låg ekonomisk standard 2018 (figur 1). Andelen var högst i den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, där 22 procent levde med låg ekonomisk standard. Andelen i gruppen 5–9 år var 20 procent, i gruppen 10–14 år 18 procent och i gruppen 15–19 år 17 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 0–4 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras av skillnader i fördelning av både utbildningsnivå och födelseland mellan åldersgrupperna.

Figur 1. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på ålder, 2011–2018.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen barn med låg ekonomisk standard såg något olika ut i åldersgrupperna under perioden 2011–2018 (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd ökning i andelen med låg ekonomisk standard i åldersgruppen 0–4 år och 5–9 år, med 6 respektive 9 procent. Under samma period sågs en minskning av andelen i åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år med 4 respektive 12 procent. Skillnaden i andelen barn med låg ekonomisk standard mellan referensgruppen 0–4 år och åldersgrupperna 10–14 år samt 15–19 år ökade under perioden.

Föräldrarnas utbildningsniv��

Andelen som levde med låg ekonomisk standard 2018 var 67 procent bland barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 23 procent bland barn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå och 12 procent bland barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). Den högre andelen med låg ekonomisk standard i gruppen barn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län. För barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå minskade skillnaden mot gruppen vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län, men det var fortfarande 3,5 gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn i denna grupp. Den minskade skillnaden vid justering förklaras av skillnader i barnens ålder såväl som av fördelningen av födelseländer i utbildningsgrupperna.

Figur 2. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2011–2018.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2018 ökade andelen barn med låg ekonomisk standard bland barn vars föräldrar hade förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå (figur 2). När hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd ökning i dessa två utbildningsgruppen med 4 respektive 5 procent. För de barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå sågs istället en minskning med 2 procent under perioden. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i andelen barn med låg ekonomisk standard mellan barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och barn vars föräldrar hade gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå under perioden.

Födelseland

Andelen barn som levde med låg ekonomisk standard 2018 var 61 procent i gruppen födda utanför Europa, 36 procent i gruppen födda i övriga Norden, 30 procent i gruppen födda i övriga Europa och 15 procent i gruppen födda i Sverige (figur 4). Den högre andelen i gruppen födda i övriga Norden, liksom gruppen födda i övriga Europa, jämfört med födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län. Det var ungefär dubbelt så vanligt att leva med låg ekonomisk standard i dessa två grupper av barn. För barn födda utanför Europa minskade skillnaden mot barn födda i Sverige när hänsyn togs till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län men det var fortfarande tre gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn födda utanför Europa. Den minskade skillnaden vid justering förklaras framför allt av skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan barn födda utanför Europa och barn födda i Sverige.

Figur 3. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på födelseland, 2011–2018.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2018 såg utvecklingen olika ut för barn från olika grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med låg ekonomisk standard bland barn födda i övriga Norden och födda i övriga Europa med 17 respektive 25 procent. Bland barn födda i Sverige eller utanför Europa sågs istället en uppgång under perioden med 2 respektive 7 procent. Skillnaden i andelen barn med låg ekonomisk standard mellan barn födda i Sverige och födda i övriga Norden, samt mellan barn födda i Sverige och födda i övriga Europa, minskade under perioden.

Län

Andelen barn som levde med låg ekonomisk standard 2018 varierade mellan länen med som lägst 14 procent och som högst 25 procent (figur 4). Bland länen med lägst andel fanns Hallands län och Stockholms län och bland länen med högst andel fanns Södermanlands län.

Figur 4. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på län, 2011–2018. Möjliga val: kommunnivå.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Låg ekonomisk standard definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Kapitalinkomst ingår. Måttet visar vilka som har låg inkomst relativt andra och innefattar även dem som riskerar fattigdom. Dock skulle alla i denna grupp förmodligen inte räknas som fattiga i absoluta termer.

Indikatorn avser barn 0–19 år som lever med låg ekonomisk standard och siffrorna redovisas som andel i procent. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av den anledningen presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2018. Indikatorn barn med låg ekonomisk standard presenteras till och med 2018 då data som från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår barnets åldersgrupp, föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. födelseland) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i andelen barn med låg ekonomisk standard mellan t.ex. olika grupper av födelseländer kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 0–4 år, eftergymnasial utbildningsnivå för föräldrarnas utbildningsnivå, Sverige för födelseland samt snittet av rikets län.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Statistiska centralbyrån. Inkomster: ekonomisk standard (riket). Tabell: Andel personer i hushåll med en låg disponibel inkomst per ke, efter födelseregion och kommun år 2011–2018. Örebro: Statistiska Centralbyrån, 2020-01-29. [citerad 25 november 2020]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/
  2. Statistiska centralbyrån (SCB). Inkomstrapport 2017: individer och hushåll. Stockholm; SCB; 2019. Ekonomisk välfärdsstatistik; 2019:1. [citerad 11 december 2020]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/a9101244dec64df991945d0b2ce6d1f6/he0110_2017a01_br_he50br1901.pdf
  3. McKenna C, Law C, Pearce A. Increased household financial strain, the Great Recession and child health – findings from the UK Millennium Cohort Study. BMJ Open. 2017;7(3): e015559.
  4. Bergnehr D, Enell S. Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige: en kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm: FORTE; 2017. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://forte.se/publikation/ungdomars-och-unga-vuxnas-levnadsvillkor/
  5. United Nations Children's Fund (UNICEF). Fairness for children: a league table of inequality in child well-being in rich countries. Florence: UNICEF office of Research - Innocenti; 2016. Innocenti Report Card no. 13. [citerad 30 november 2020]. Hämtad från: https://www.unicef-irc.org/publications/830-fairness-for-children-a-league-table-of-inequality-in-child-well-being-in-rich-countries.html