Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 3,4 procent som uppgav att trafikbuller orsakar dem störd sömn dagligen eller varje vecka året runt. Andelen var högre bland personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige, och högre bland kvinnor med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som uppgav störd sömn av trafikbuller varierade mellan länen med som högst 4,9 procent och som lägst 1,8 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Buller är enligt definition oönskat ljud och utgör en vanligt förekommande miljöexponering som kan innebära en risk för hälsan. Det finns ett samband mellan trafikbuller och sömnbesvär (1, 2). Brist på sömn påverkar hälsan och välbefinnandet både på kort och på lång sikt, men området är svårt att studera vetenskapligt då en lång rad faktorer inverkar på sambandet mellan buller, störd sömn, nedsatt välbefinnande och ohälsa (3). År 2018 publicerade Världshälsoorganisationen en granskning av det vetenskapliga underlaget kring omgivningsbuller och hjärt- och kärlsjukdom och metabola effekter, och man konstaterade att det generellt behövs fler studier av hög kvalitet för att kunna dra definitiva slutsatser om eventuella samband (4).

Andelen som uppger att de störs mycket eller väldigt mycket av trafikbuller är vanligare bland personer som bor i flerfamiljshus i storstadsområden än bland personer som bor i småhus i övriga kommuner (5). Omkring 2 miljoner svenskar beräknas vara utsatta för trafikbuller på en nivå överskridande 55 decibel utomhus vid fasad (6).

Sedan 1980-talet och framåt har andelen som upplever sömnbesvär ökat kraftigt (7). En ökad bullernivå och andra störningar i boendemiljön är en faktor bland många som ligger bakom ökningen. Andra faktorer kopplat till utvecklingen av "24-timmarssamhället", som stress och dator- och smartphoneanvändning, sammanfaller också med utvecklingen (7, 8).

Kön

År 2020 uppgav 3,4 procent av befolkningen 16–84 år att de hade störd sömn av trafikbuller (figur 1). Andelen var 3,4 procent bland kvinnor och 3,3 procent bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män i andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller.

Figur 1. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen personer som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller 2020 var 4,4 procent i åldersgruppen 16–29 år, 3,5 procent i åldersgruppen 45–64 år, 3,3 procent i åldersgruppen 65–84 år och 2,5 procent i åldersgruppen 30–44 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 16–29 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det var då även en högre andel bland kvinnor i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller jämfört med kvinnor i referensgruppen 30–44 år.

Figur 2. Störd sömn av trafikbuller, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2018–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som år 2020 uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller var 4,9 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 3,2 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 2,6 i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Bland kvinnor med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var det en högre andel som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå (referensgrupp) när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Andelen invånare som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller var 7,9 procent bland personer födda i övriga världen, 5,5 procent bland personer födda i övriga Norden, 5,1 procent bland personer födda i övriga Europa och 2,5 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Den högre andelen i alla respektive grupper av födelseländer utanför Sverige jämfört med referensgruppen födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland kvinnor födda utanför Europa var andelen med störd sömn av buller 8,9 procent 2020 (figur 4, val kön).

Figur 4. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Län

Andelen som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 1,8 procent och som högst 4,9 procent. Bland länen med lägst andel fanns Norrbottens län och bland länen med högst andel fanns Kronobergs län (figur 5).

Figur 5. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, år 2018/2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om störd sömn av trafikbuller kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2018–2020. Enkäten skickas ut vartannat år till slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. År 2020 skickades enkäten till 40 000 personer och svarsfrekvensen var 42 procent. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn bygger på frågan "Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar?". Sex olika situationer beskrivs, vardera med fyra ja-alternativ ("dagligen", "varje vecka året runt", "varje vecka vissa delar av året" och "mer sällan") och ett femte nej-alternativ ("aldrig"). Andelen som svarat att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna (delfråga 3) eller blir väckt (delfråga 4) av trafikbuller redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan.

Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i störd sömn av trafikbuller mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–84 år.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdena baseras på undersökningarna som gjorts inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization. Night noise guidelines for Europe. Copenhagen: World Health Organization; 2009. [citerad 3 maj 2021] Hämtad från: https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/43316/E92845.pdf
  2. Evandt, J, Oftedal, B, Hjertager Krog, N, et al. A Population-Based Study on Nighttime Road Traffic Noise and Insomnia, Sleep 2017 Feb 1; 40(2):zsw055, https://doi.org/10.1093/sleep/zsw055
  3. Hunter, JC and Hayden, KM. The association of sleep with neighborhood physical and social environment. Public Health 2018 Sep 162,126-134. doi: 10.1016/j.puhe.2018.05.003
  4. Kempen EV, Casas M, Pershagen G, et al. WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Cardiovascular and Metabolic Effects: A Summary. Int J Environ Res Public Health. 2018 Feb 22;15(2):379. doi: 10.3390/ijerph15020379.
  5. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2017. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017. [citerad 27 april 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c44fcc5df7454b64bf2565454bbdf0e3/miljohalsorapport-2017-02096-2016-webb.pdf (PDF, 11,7 MB)
  6. Naturvårdsverket. Resultat från bullerkartläggning enligt förordningen för omgivningsbuller. Stockholm Naturvårdsverket; 2020 [citerad 27 april 2021]. Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/Resultat-fran-bullerkartlaggning-enligt-forordningen-for-omgivningsbuller/.
  7. Stressforskningsinstitutets temablad: En introduktion till sömn. Stockholm: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet; 2015. [citerad 15 juni 2021]. Hämtad från: https://www.stressforskning.su.se/om-oss/allm%C3%A4nt-om-stress-s%C3%B6mn/temablad-om-s%C3%B6mn-stress
  8. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Behandling av sömnbesvär hos vuxna: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2010. [citerad 27 april 2021]. Hämtad från: https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-somnbesvar-hos-vuxna/