Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Regeringens oro för utvecklingen av barns och ungas hälsa, framförallt den psykiska hälsan, sätter målgruppen högt på folkhälsoarbetets dagordning. En ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland unga i skolåldern, stressrelaterade symtom bland framförallt flickor och ökat antal unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest är några exempel på den oroande utvecklingen.

I vår roll som nationell kunskapsmyndighet ligger ett ansvar att sprida kunskap om och inspirera till användning av verksamma insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland barn och unga.

Uppföljning av barns och unga hälsa över tid och hur faktorer som påverkar hälsan förändras över tid är ytterligare ett ansvarsområde där datainsamlingar och analyser är viktiga instrument. Som exempel kan nämnas undersökningen om skolbarns hälsovanor, den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa samt analyser av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

Stöd för en god start i livet

På enheten pågår flera arbeten för barn 0-2 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

De första 1000 dagarna i de nordiska länderna

De första 1000 dagarna i de nordiska länderna är ett samarbete som ska stödja psykisk utveckling och välbefinnande under de 1000 första dagarna i livet. Projektets första rapport beskriver hur mödrahälsovård, barnhälsovård och barnomsorg arbetar för att ge barn en hälsosam start i livet och hur verksamheterna arbetar för att identifiera risker för barnen. Våren 2021 publiceras även en andra rapport, som utvärderar den vetenskapliga kvaliteten i de psykosociala insatser och arbetssätt som används. Under våren pågår också projektets tredje steg som är att ta fram förslag på prioriterade satsningar för fortsatt utveckling.

Ladda ner den första rapporten: The First 1000 days in the Nordic Countries. A situation analysis

Arbetet startades 2019 av Island, då de var ordförande i Nordiska ministerrådet. De övriga medverkande är Hälsodirektoratet samt Regionalt center för barn och ungdomars psykiska hälsa öst och söder (RBUP) i Norge, Sundhetsstyrelsen i Danmark, Självständighetsjubileets barnstiftelse sr (Itla) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland samt Folkhälsomyndigheten, Sverige.

Värna våra yngsta

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nka/Linne Universitetet arrangerar den nationella konferensen, Värna Våra yngsta, för att öka kunskapen om hur psykisk hälsa och en god utveckling kan stödjas under de tusen första dagarna.

Konferenserna ska lyfta det späda barnens rätt till hälsa och utveckling,
former av stöd till det späda barnet i utsatta situationer, betydelsen av tidig upptäckt och tidigt stöd för barnets hälsa och utveckling då det finns svårigheter i familjen och föräldraskapet.

Konferenserna vänder sig till alla som möter blivande föräldrar, späda barn och deras föräldrar inom mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, specialverksamheter, vuxenpsykiatri, beroendevård, beslutsfattare på olika nivåer.

Läs mer

Kartläggning av datakällor, indikatorer och index för uppföljning av små barns hälsa och barnhälsovård