Resultaten i enkätundersökningarna används för att anpassa vår kommunikation och för att öka förståelsen för pandemins konsekvenser genom ett lyssnande och reflekterande förhållningssätt i relation till de behov som uppstår.

Frågor och svar i undersökningarna har varit enkätspecifika och handlat om oro, informationsbehov och anpassningar till vardagslivet. Syfte har varit att få en bild av följsamheten gentemot myndighetens rekommendationer, nivån av allmänna oron, samt informationsbehovet.

Den första enkäten genomfördes i mitten av mars (vecka 11) och besvarades av myndighetens egen panel Hälsorapport med närmare 4000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 2-85 år, både vuxna deltagare och vårdnadshavare som svarat för sina barns räkning.

Hälsorapport

Mätningar med Novus Sverigepanel påbörjades vecka 13 och genomfördes varannan vecka fram till vecka 27, samt vid två tillfällen under senare delen sommaren, vecka 33 och vecka 35.

I juni sammanställdes myndighetens arbete med de genomförda enkäterna för att se hur följsamhet till rekommendationerna i relation till smittspridningen i rapporten:

Beteende, oro och informationsbehov – Genomförda och pågående undersökningar under covid-19.

Under våren fanns signaler i samhället om att information om coronaviruset inte nått alla språkgrupper i Sverige. Det gjordes därför omfattande insatser från flera myndigheter för att förbättra kommunikationen om coronaviruset till alla invånare i Sverige. I maj genomfördes en fristående studie till elever på sfi (svenska för invandrare) och gymnasieskolans språkintroduktion om coronaviruset. Totalt svarade 2040 personer i 30 kommuner i Sverige. Enkäterna genomfördes på arabiska, farsi, somaliska, tigrinja, engelska och svenska. Studien genomfördes av Invandrarindex AB.

Arbetet med att följa befolkningens beteendeförändringar och få insikter om hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden till följd av covid-19-pandemin är pågående.

Folkhälsan i Sverige under covid-19-pandemin